Försöker se dagen som halv lyckad

Hade en sån där dag på jobbet som man titta på klockan det var helt plötsligt dags att gå hem.
Hatar o bara sitta o inte ha nåt direkt att göra, men det är lite fördelen med mitt jobb att det finns alltid nåt att göra. Ibland trist då man måste planera o testa o känns som inget blir gjort, men har man gjort det rätt så finns det dagar då pusselbitarna bara ramlar ner. =). Idag var ingen sån dag, tiden gick bara fort, ehhehe

Träningen gått bra senaste veckan efter ryggskottet och har en ny planering.
Skulle köra trainer och ta upp den där 100 pushups & 200 situps saken. Det funka ganska bra för mig sist, tyckte det var ett bra uppläg och följde den bra till jag vart sjuk. 3 dagar a 5 set funka även ifall nån dag sket sig.

Antons farmor var över så passade på ta en kortare löptur lite oplanerat, vart min 11km runda som jag har i väsby. Kändes rätt bra, jag sprinta upp 4min/km vissa kortare partier och låg under 5min hela tiden. Lite snömoddigt dock fortfrande, var skillnad på fart när man sprang på asfalt.

Kvällen skulle jag köra trainer, såg faktiskt fram emot det jätte mycket. Sikta på köra lite block träning med 4X4 denna vecka. Och man är äntligen helt frisk och oskadad, jag känner fortfarande av ryggen men när jag blir varm är det ganska ok.Kan inte ta i 100% men min kondition är inte där heller så spelar inte så stor roll just nu.

I princip hela året har Anton somnat mellan halv 7 och 7 helt utan problem tom att han själv velat gå lägga sig.
Men tydligen inte ikväll. Efter 2½ timmar av upp o ner läsa sagor (han ville att jag skulle läsa saga ur en bild bok med bilar, tur att man har lite fantasi, ehhe)  somna han. Motivationen var ganska borta då och han fick dessutom somna i min säng brevid trainern. Inte läge med wrooom, wrooom, wrooom, rassel rassel , ehhehe

 Börjar bara kännas lite frustrerande, sjuk på sjuk, bihålleinflamation som vägrade ge sig och sen var allt över frisk i nån dag så får man ryggskott, vila återhämtning, börja känna sig bättre, ny plan och Nej.

Fast när jag låg brevid Anton och vänta på han skulle somna så tog han fram handen och klappa mig på kinden, då kändes det som inget annat hade nån betydelse. Eller så försökte han bitchslapa mig för jag tog så mycket plats men han var så trött så det vart inte så mycket av det ;) hehe

Men det kommer en ny dag imorgon också.
Ifall det blir nya möjligheter eller nya motgångar får man se. Man kan bara planera och hoppas på det bästa. =). Eller som i en Outcast låt: "You plan an picknic but you cant predict the weather".

Vart ingen trainer idag, men fick en löptur och det är bättre än inget. =)