Ironman France Race Report 1/3

Upp med med den avdankade tuppen som knappt hann få till ett gal innan den fick ett struptag.

Funderade på om man hade lyckats somna överhuvudtaget, för det kändes som om man precis hade lagt sig. Men hade jag sovit bra? eller hade jag ens sovit?

Frukosten blev som vanligt ganska sporadisk, man är ju inte särskilt hungrig på morgonen, typ ”exit Only”. Min klassiker är vitt bröd och Nutella och trycka ner det så gott det går, ibland med lite våld.

4:45 öppnade de TA, ungefär då begav vi oss hemifrån men en kvart att gå. Starten var  06:30. Man är lite rutinerad nu, men den lilla frukosten man åt vill ut samtidigt som man var piss och skitnödig. Inget som ville frivilligt med på denna fantastiska resa, väntade mig nästan att en njure snart skulle vilja smita. Kroppen börjar tydligen också få rutin. 4am = Ironman day! 

Man hade inte tillgång till Löp & Cykel påsarna utan endast cykeln nu på morgonen.

Så hade bara 3 saker att fixa: Pumpa däcken, Kolla/Ladda batteriet till växlarna och fylla på med energi. Sen blev det ett snabbt besök till toan, absolut inte för killen innan mig. Vi höll på att starta en lägereld och sjunga sånger innan han var klar. 

Mötte sedan upp Nikklas och vi gick ner till simstarten vid ett väldigt lugnt medelhav.

Som vanligt fegade jag ur och ställde mig vid 1.10 fållan.  Borde ställa mig vid 1.05 eller 1.00 med tanke på alla som överskattar sig. Kan tycka att alla som ställer sig högre än 1.10 borde ha någon dokumenterad tid på att de simmat så snabbt. 

Simmade in lite grann och det kändes helt ok, Jag är redo nu! Upp i kön igen. Man stirrar framåt och zoomar ut, enda man känner är pulsen slå, musiken är hög, det är hög stämning fast ingen säger något och man nästan känner vad den bredvid känner.  Ibland möter man någon blick och man nickar bara, antingen så är det lycka till eller “we are fucked” instämmande. Sekunderna innan är streamade film som hängt sen och Pang, all nervositet släpper och det är bara att köra nu! 

Simning är min starkaste gren (eller fler är sämre än mig på det) men min svagaste mentalt. Går ut väldigt lungt, och det känns väldigt bra, jag ligger som alltid längst ut till vänster för att andas åt höger, så har jag koll och ingen ”bakom mig” som kan göra en karate-move på mig. Start pulsen går ner och jag hittar mitt tempo.

Simmade bara om folk, ville hitta några fötter men så fort jag la mig bakom någon så gick det för sakta. Hittade en som simmade ungefär lika fort som mig, så slog av och växla ner. Tänkte att jag lägger mig på hans fötter, det kommer gå lika fort men jag får vila lite. Låg där en liten stund, men sedan vart jag rastlös och så ledsnade jag, och drog vidare.  

Första vändningen var precis 1km ut och där började vattnet bli lite stökigt. Som vanligt blev det stökigt vid vändningen, ungefär som när de öppnar en kassa till på ICA och alla vill till nya kassan.  Efter andra vändningen så var vi på väg mot land igen, det känns alltid skönt. Efter nån 100m till så hade Bröstsimklubben årsmöte och jag såg att det var mycket folk, typ stilla framför. Jag pallar inte simma runt, det får bli ”Rambo” rakt igenom. Det var bara bredda latsen och ut med armarna.  Det gick väl lätt igenom, ser ju värre ut än vad det är.  Sneglade efter fötter, men det var dåligt med det idag.

När vi nästan var in på land så skulle vi ut en lite mindre loop. Hittade äntligen ett par bra fötter, men fick känslan att de försöka skaka av mig. Varje gång jag petade på fötterna, så blev det lite högre fart. Det var perfekt när man ville att det skulle gå snabbare, så var det bara att dra lite i tårna. Sedan började personen zickzacka och då vek jag av. Körde på ganska hårt sedan, sista biten in i mål. Sista biten är alltid längre än vad det ser ut, man tittar upp nej en bit till, tittar upp nej en bit till, sen ligger man där där som en strandad val o viftar, för långt! 

Kollade klockan när jag klev upp och kände mig nöjd, inte så nöjd så man stod o gjorde Macarena dansen men kan gjort en mental self-highfive, eller det kanske var för jag överlevde simningen. Ungefär som när alla applåderar när charter planet landar.

Simning: 1:04 Plats 77 i H40

Gick inte direkt super fort och det var en bra bit att springa. Jag tog det kanske lite väl lungt, men kände inte för att stressa i värmen idag.  Tog även ett toastopp, mer en "safety pinka". Jag stod på rad 3 av typ 55-60 st. Proffsen stod på 1 så där var det tomt. Hade förväntat mig mig mer tomma platser runt mig men många cyklar kvar. Men sedan var det en bra bit att springa ut med cykeln, förbi alla cykelställ.

Tid: 06:37

Imorgon kommer del 2, Cyklingen. :)