Stockholm Marathon

Uppladningen
Laddat hela veckan för loppet och tycker jag fick en perfekt uppladning.
Förra Lördagen sprang jag 21km för ens se om jag skulle kunna springa.
Det gick riktigt bra och skönt med ett sånt pass i huvet under veckan.


Hela veckan har jag lagt ner extra tid på strecha pga mina problem.
Söndag och Måndag inget speciellt bara vila.
Tisdagen började jag kolhydrats tömma.
Onsdag vart ett pass på 7km med lite fart, kändes slitigt men gick bra.
Torsdag Började jag ladda. Vitargo 2 portioner + kolhydrats rik mat + extra vätska.
Fredag In till stan och hämta nr lappen, Marathon expot var ganska värdelöst för övrigt.
Köpte en Garmin FR 610 (visar mini test snart) och åkte hem. Tänkte stanna till pasta partyt
men var en timme kvar så strunta i den. Sofflägge la fram alla saker och sista vitargon.


Prerun
Maran har flyttats tidigare i år till 11:30 istället för 14:00.
Så fick gå upp klockan 8, gröt till frukost. Plan var att vara inne en timme innan start.
Jävlar vad med folk det var på t-bannan. Nästa år ska jag hoppa av i Karlberg o ta bussen.
Det var verkligen hela perrongen full med desperata folk som måste med detta tåg.
Sen när man väll kom fram gick det klockrent. Det märks att dom gjort det förrut, 
boskap med virriga nervösa personer slussas lätt rätt ditt dom ska. 


Loppet
I fållan var det redan mäktig upplevelse, så jävla många taggade personer, helikoptrar ovanför,
ingen friskis & svettis uppvärmning där folk står som packade sillar och ska försöka göra övningarna, 
hur mycket folk som helst som hejar på. Det är ganska coolt.


Kom iväg och kändes bra, otrolig känsla komma ner till city första varvet och se folkhavet
står hejar på. Försökte hålla igen och tänka på att det ska hålla hela vägen.
Sprang jämt o fint, vid 10km fick jag första lite trött känslan men den gick snabbt över.
Kom in vid varvning på 17km hade inte nåt speciellt att klaga på ville bara nästa mil runt djugården skulle gå så fort som möjligt för den är så himla tråkig. Låg fortfarande på 3.30 tid hade flagg duden med 3.30 bakom mig fortfarande
och nånstans i huvet tänka man att man aknske kan fixa det om det håller 3.45 alla fall och huvud saken att benen
höll inget i höfterna och inte överdrivet ont i smallbenen. Nästa mentala mål var halvmaran på 21km ville under 1.45
sprang den på 1.44. Härligt. 25 km gått börjar kännas lite tungt sänkte takten lite med tanka ta igen det när vi kommer in till stan. Strax var det *pang* fanns inget kvar i benen, varrenda muskel hade dragit ihop sig och ville inte springa nån mer. Vid 30km efter en hel del gående växlande med lite lunkande insåg jag att jag kommer återhämta mig, funderingarna på bryta kom hela tiden. Men fan har jag tagit mig 3 mil kan jag väll gå sista biten.
Jävla va sakta det kändes. Sen började jag springa vid varje km skylt jag kunde och sen gick jag sista biten till nästa och sprang så långt jag kunde osv.  Jag ganska mycket gett upp allt ville bara hem. Kom till 40km markeringen och en snabb uträkning i min förvirrade uttorkade hjärna gav mig resultatet att sprang jag på ca 5min km sista 2 skulle jag fixa 4 timmat. Mina ben var WTF MAN, men drog på allt vad jag kunde. När jag har 2km kvar brukar jag tänka på en sak en kompis Thomas sa en gång 2km är bara ett varv i Runby spåret. Enklare visualisera en sträcka och det hjälpt mig många gånger. Baksida lår fick sån där pulserade kramp, öka fick sänka lite öka så krampa den sänkte och öka krampade o sänkte. In på stadion med 1.40 minuter tillgodo kändes riktigt skönt och vilken känsla att springa in där =)


Nu i efterhand är jag ganska nöjd, min primära mål var komma runt gärna under 4.
Det målet sänkte jag under loppet till 3.30 , ehhe 
Jag har inga skador och väldigt ont i höfterna idag, fick nog mycket stryck när jag tappa löpsteget.
Jag kommer stå där på startlinjen igen, det är jag ganska säker på. Ifall det blir redan nästa år vet jag inte riktigt än.


Nu är det cykel på schemat =)


Tiderna: