Det är inte lätt att vara cyklist

Det börja ganska oskyldigt, fan det skulle vara skoj att cykla.
Enda jag behöver är en cykel.... Trodde jag.

Det tog väll ungefär en tur att inse att spd pedaler är nåt som behövs och en hjälm då.
Nån tur till och var cykel kläderna inköpta, jag som svor på aldrig sätta på mig ett par cykel byxor.
Sen var det handskar och sol*glassögon, Fan dyr sport det här. Men nu har jag allt.

Efter första haveriet, var man i cykel affären o köpte, multivertyg, minipump, och extra slangar.
Efter första punkan var man o köpte en kolsyrepump.

Sen kom hösten
Skoskydd, långbyxor, långärmad tröja, varmare handskar, jacka *suck*
Man kan ju inte cykla vintern alla fall.

Sen kom våren, med våren kom cyklarna i kolfiber.
Citerat "På den här cykeln behöver jag inte byta ut nånting!"
Tydligen var inte allt xtr på den.

Sen upptäckte man landsvägs cykling.
Nu har jag 2 cyklar och allt man kan ha.

Vintern kom samt upptäckten att man ju visst cykla på vintern.
Vinterdäck, varmare handskar, jacka byxor, vinterskor check.

Till våren tänkte jag att jag inte kan cykla på 2 cyklar, sålde racern.
Tydligen kommit nån ny mtb modell som jag inte behövde uppgradera.

Tydligen behövde jag uppgradera den nya mtb'n allafall.

Upptäckte att det går handla utomlands.
Min kost närmaste månader bestod av nuddlar.

Senare visade det sig att jag behövde en landsvägs cykel alla fall.

Upptäckte senare Cyclocrossen och jag behövde en sån också.

Efter ca 7 år med 5 cyklar i alla kategorier i vardags rummet, jävla massa tillbehör.
Dubbelt så mycket tränings kläder som vanliga, skafferi fullt med kosttillskot och den första som ringer o grattar en på födelse dagen är cykelhandlaren. När man kan varenda detalj på polarens cykeln men ingen aning om vad hans tjej heter så tror man att man har allt.

Då kommer nästa grej... bara det att man längtar lite efter den nu =)