Träningsläger / Semester i Säfsen (del 1 av 2)
måndag, maj 07, 2018
Vi var väl inte överens, jag o Jessica om vad vi skulle kalla det. Hon säger semester medan jag och Anton har namngett detta projekt "Mtb läger våren 2018". Så medan Jessica försökt räkna ut hur mycket barnmat som ska med har jag räknat hur många reservslangar som ska med. Kan säga att vi fick åka till affären och komplettera mat samt att ingen fick punka och vi hade mååånga slangar med oss.
Klädd i tempo dräkten, rambo pannband, snabba strumpor och mina Oakleys så var vi redo för avfärd. Dom andra verkar inte fått pm’et om dresskoden, men fick följa med endå. Att få med allt i en vanlig bil är ett projekt i sig. Vi hade helst velat ha med 2 st dubbelvagnar, Thule vagnen och vår vanliga. Fick inse ganska tidigt att det inte skulle gå. Samt att vi fick minimera packningen (läs: ej cykel relaterade saker).
Jag packar mina saker som tex är min ultra kompakta micofiber handuk som vecklar ut sig från storleken av en pingisboll till badhandduk och liknade grejer som är kompakta tex från vandring etc. Medans Jessica kan komma ner med sin xxl bag innehållande 2 saker, en fluffig handduk och sin “Hurricane 2000 master blaster edition” hårfön som jag hade funderingar på bygga en vindtunnel av.
Jag har å andra sidan 3.000 fler saker med mig som ficklampa, stormtändare, kikare, eldstål, fickkniv, mora kniv etc (då har inte kommit till träningsväskan eller verktygslådan än). Men om det det skulle bli krig samt en naturkatastrof mitt på vägen så är en av oss förberedda alla fall!
Väl på vägen upp så känner jag igen mig o brister ut - Kolla på den stigen Anton , där har jag cyklat! Vi börjar närma oss Finnmarskturen land (Ludvika), och ingen i bilen var måttligt intresserade om stigarna jag kände igen. Inte kört Finnmarksturen på länge men var en av mina första lopp och då var Finnmarksturen the shit av longloppen! Då var den 120 km lång och folk rös när dom hörde namnet på visa backar mm. Vid mitt första lopp så fanns inte online handeln än och det var häftigt o se alla som ställde ut på kvällen innan. Minns min besvikelse när jag inte kunde köpa nåt för mitt kreditkort hade inte dom där uppstickande siffrorna för dra genom kortet i sån där karbonpapper manik. Minns också att folk tog ut sitt simkort och peta in “Telia kortet” för det var det enda som hade täckning här uppe.
När man kommer uppåt i landet blir allt och en själv lite lugnare. Inte samma stress.
Nu hamna man bakom långsammare bil så strunta man i det, man njöt av naturen, den svängde av efter 200m och sen var det inget mer med det. Hade det varit strax norr om Solna hade man stuckit ut huvudet ur takluckan och skrikit “Gasen är pedalen till höger” samtidigt som man låg så nära att vägtullen hade registrerat bägge som en limousin. Att den låg i vägen i 50m var även anledningen till man var 15min sen till jobbet “kö på vägen”..
Nu hamna man bakom långsammare bil så strunta man i det, man njöt av naturen, den svängde av efter 200m och sen var det inget mer med det. Hade det varit strax norr om Solna hade man stuckit ut huvudet ur takluckan och skrikit “Gasen är pedalen till höger” samtidigt som man låg så nära att vägtullen hade registrerat bägge som en limousin. Att den låg i vägen i 50m var även anledningen till man var 15min sen till jobbet “kö på vägen”..
Väl framme var det lite som hemma, jag tror att jag varit här 3 gånger tidigare. Jag är en väldigt spännande person o resa med. Kan satsa pensionen på att man antingen hamnar man här eller Mallorca. Visst är det spännande med nya ställen, men när man är stor familj med småbarn och ska cykla runt en långhelg är det rätt skönt o hitta runt o spara lite tid på letade.
Vi fick en helt nyrenoverad stuga med bastu, men detaljerna var imponerande. Ena rummet var fullt med leksaker, i vardagsrummet fanns det ritpapper och kritor och massa sådan som gör det hemtrevligt. Sen ska dom ha ett stort minus för att ta 300kr för en extra barnsäng (ganska mycket procentuellt då stugan kosta 1500 totalt) och dels inte säga nåt i telefonen utan det går bra det fixar vi, och sen ta betalt när vi kommer fram. Då hade vi tagit med vår resesäng eller för 300kr hade vi köpt en på vägen upp…
När man har 2st små vilda tvillingar, är prio 1 barnsäkra stugan eller säkra stugan från barn är mer sanning. Spännremmar på skåpen och allt löst flyttades upp minst en meter. Sedan var dags att rulla en sväng.
Första dagen tänkte vi bara rulla runt lite i närheten. Jag o Anton cyklade och Jessica hade tjejerna i vagnen. Vi bodde brevid receptionen och kring där fanns en enkel “bmx bana”, Mtb teknik bana, med diverse hinder där man ska ta sig över. Sen fanns det även 3 tekniska slingor: En svart på 200m, En röd på 600m och en annan röd på 2km.
Det blir inte mycket roligare än såhär.
Körde runt lite med Anton och efter en halvtimme hade han hoppat upp några nivåer. Var riktig modig och tog flera hinder på teknikbanan som jag tyckte var väldigt bra och pedagogisk. Vid varje hinder fanns en skyllt med lite info om hur man ska ta den och vad man ska tänka på.
Anton nerför "trapporna".
Jag passade på testa Svarta slingan. Det är bara full ös medvetslös!
Medvetslös var jag inte långt ifrån att bli i alla fall.
5 saker jag noterade på dessa 200m:
- Svarta spår är inte som svarta spår var 5 år sen!
- Jag är inte 25 längre!
- Jag håller på med triathlon för mycket!
- Dags att uppdatera mina meriter, kör på för gamla!
- Min cykel är fantastik.
Först var det grusväg rakt upp mot himlen sen kom en varningsskylt och en träbro o så hoppa man typ ut i helvetet. Men kom ut helskinnad alla fall med lite heder i behåll.
Anton hade jätte roligt på teknik banan och tjejerna skrek inte så mycket så tänkte jag testar röda 2km banan. “ Kommer om typ 10min”.
Börja lite tufft, men när börja slappna av lite kändes det bättre. Sen kom det en jävla studsande och så kommer man till väldens utför med rötter i vatten och stenbumlingar mm. Det var så brant så baken låg o snudda bakhjulet, nästan så man ville släppa styret o hålla i sadelstolpen istället, det var inte bara ett stup det var en lång nerför. Men det var jävligt häftigt o kul (om man klara sig hel). Väl nere så var det riktigt tuffa klättringar o sen o upp o ner upp o ner. Mina “10 minuter” kunde jag glömma. Kom tillbaka efter typ en halvtimme och hade nått årets högsta puls och med ett jätteleende. Nu har jag skakat av ringrosten också!
Sen fick det bli lekplats en stund för tjejerna :)
Alva håller på tämja påskkycklingen.
Familjebild!
Kändes som bra start på resan, imorgon skulle vi ut lite längre. Först jag o Anton på längre tur och sen hela familjen på en picknick tur. Om det fanns tid tänkte jag mosa lite teknik i skogen också.
Mer om det kommer i del 2!
0 comments