SM i Halvdistans (Halv Ironman) om 6 dagar. Mitt A race för i år och det jag laddat för sen nästan ett år tillbaka. Nu står man här o bara öhhhhhh. Vafan hände!
Ok det hänt mycket i år, jävligt mycket.
Och att det känns fullkomligt skit behöver inte betyda att det går dåligt. Inte för vara positiv, det inte min grej men historiskt sett . Se Helsingör (Halv IM). Orka knappt ta mig till starten o dammar av mitt livs lopp. Cykeltur alla fall med stabil powerwalk in till en rekord tid. No Brain No Pain!
Sen vart jag väl övertaggad och med allt omkring med min mor och jobbet mm så vart det lite mycket. Borde ha taggat ner lite gran men "I dont do tagga ner"! "I do more 4or på vilodagen"!
Kollat efterhand så både Jönköping (Halv IM) och Engelbrektsturen (Mtb) låg jag nästan på pulsen som jag har när jag kör Vo2 pass men effekten var typ 80-85% av tröskeln.
Jag har väl försökt rädda det lite på sistone med en massa vila mm.
Men som man säger "to little to late". Jag är inte närheten av vart jag vill vara i någon gren (ok, man är väl aldrig det. På det hela så vart jag stungen av en geting på överdelen av foten, som jag inte har tillräcklig ont av springa redan och låter som en orkan med nåt Bi ljud nu (Ni såg vad jag gjorde där,va). Sen var jag sjuk förra veckan när jag skulle börja kicka igång lite också. Men jag sov typ igenom 3 dagar kanske var behövligt men inget underverk för mitt löpsteg eller ryggen för delen. Ser ut som jag försöker ta en springnota från kiropraktorn när jag är ute o joggar.
På det hela ser jag fram emot åka ner med hela familjen. Ska bli skönt. På Lördag kväll ska jag knäcka en (Läs: 5) öl och slicka såren efter krypit runt i 21km. Bara hänga där. Väldigt fint på Tjörn.
Bada sen med barnen i havet, mm.
Jag ska ha med mig det bästa från tidigare lopp i år. Cyklingen från Helsingör som gick grymt bra och löpningen från Jönköping. Det gick inte fort men jag sprang hela. Jag springer hellre på 2 timmar än än gå/springa på 1.45. Det känns så värdelöst o börja gå.
Jag har haft mål på sub 5 och komma på övre halvan p resultat listan som skulle typ bli en top 10 i denna tunna startfält med folk som springer en halvmara i högre tempo än vad jag nånsin gjort milen på. Målet nu är detsamma, sänka oddsen lite bara :)
Men man vet aldrig förrän man gått i mål! Det sitter mycket i huvudet och jag kommer gå all in som jag alltid gjort och hoppas det håller. Så länge man har hoppet har man en chans :). Tagga ner lite nu börjar nästan bli lite för positivt här.
Ok det hänt mycket i år, jävligt mycket.
Och att det känns fullkomligt skit behöver inte betyda att det går dåligt. Inte för vara positiv, det inte min grej men historiskt sett . Se Helsingör (Halv IM). Orka knappt ta mig till starten o dammar av mitt livs lopp. Cykeltur alla fall med stabil powerwalk in till en rekord tid. No Brain No Pain!
Sen vart jag väl övertaggad och med allt omkring med min mor och jobbet mm så vart det lite mycket. Borde ha taggat ner lite gran men "I dont do tagga ner"! "I do more 4or på vilodagen"!
Kollat efterhand så både Jönköping (Halv IM) och Engelbrektsturen (Mtb) låg jag nästan på pulsen som jag har när jag kör Vo2 pass men effekten var typ 80-85% av tröskeln.
Jag har väl försökt rädda det lite på sistone med en massa vila mm.
Men som man säger "to little to late". Jag är inte närheten av vart jag vill vara i någon gren (ok, man är väl aldrig det. På det hela så vart jag stungen av en geting på överdelen av foten, som jag inte har tillräcklig ont av springa redan och låter som en orkan med nåt Bi ljud nu (Ni såg vad jag gjorde där,va). Sen var jag sjuk förra veckan när jag skulle börja kicka igång lite också. Men jag sov typ igenom 3 dagar kanske var behövligt men inget underverk för mitt löpsteg eller ryggen för delen. Ser ut som jag försöker ta en springnota från kiropraktorn när jag är ute o joggar.
På det hela ser jag fram emot åka ner med hela familjen. Ska bli skönt. På Lördag kväll ska jag knäcka en (Läs: 5) öl och slicka såren efter krypit runt i 21km. Bara hänga där. Väldigt fint på Tjörn.
Bada sen med barnen i havet, mm.
Jag ska ha med mig det bästa från tidigare lopp i år. Cyklingen från Helsingör som gick grymt bra och löpningen från Jönköping. Det gick inte fort men jag sprang hela. Jag springer hellre på 2 timmar än än gå/springa på 1.45. Det känns så värdelöst o börja gå.
Jag har haft mål på sub 5 och komma på övre halvan p resultat listan som skulle typ bli en top 10 i denna tunna startfält med folk som springer en halvmara i högre tempo än vad jag nånsin gjort milen på. Målet nu är detsamma, sänka oddsen lite bara :)
Men man vet aldrig förrän man gått i mål! Det sitter mycket i huvudet och jag kommer gå all in som jag alltid gjort och hoppas det håller. Så länge man har hoppet har man en chans :). Tagga ner lite nu börjar nästan bli lite för positivt här.
