Var en händelserik och tuff vecka förra veckan. Kan väl säga att säsongen äntligen startat eller äntligen o äntligen. Det hade gärna fått vänta ett bra tag till. Formen har rasat rakt ner.
Börjar av året gick riktigt bra watt siffrorna gick uppåt farten var bra, men nu gräver jag bara min grop djupare. Jag går ner i källaren men hittar inte ljus knappen.
Börjat simma ute, och känns man aldrig gjort det tidigare, varför är det så varje år. Bara fladdrar omkring i gummidräkten och väntar på få en Trygg Hansa boj i skallen av nån pensionär som glömt brillorna hemma.
Förra veckan (Tisdag) var jag körde en test tävling nere i Bollstanäs (Väsby) och formen visa sig vara lika kasst som jag kände mig. Börja hyperventilera på simningen, så fick ligga fladdra på rygg o hämta andan. Man blir jätte taggad o fortsätta simma sen när alla seglat iväg.
Sen ska jag toffla ur på cykeln. Fick för mig att fel fot var längst fram. Bara att jag alltid haft höger fram sen jag började och för det andra, vafan spelar det för roll jag ska hoppa upp sätta mig på sadeln och sen sätta i fötterna?! Så vart en kort riverdance av olika tekniker att ta mig upp på cykeln.
Blåser på för fullt, watt siffrorna går inte upp men mina lår börjar bli överhettade. Har jag glömt koppla ur parkeringsbromsen eller vad händer. Efter 5km får jag ont i nacken, känns ju lovande för Kalmar bara 185 km till.... Vägen hem efter vändningen (ca 8km) började det kännas lite bättre alla fall, Jag menar nu inte att det kändes bra på nåt sätt men mer jag var inte döende bättre. Typ ur askan i elden i ungen på 200 grader (varmluftsung).
Ska man hitta nåt positivt ur all misär så var det löpning. Lyckades hålla 4.30 tempo igenom.
Samma tempo jag lyckats hålla en halvmara för några år sen. Men 5km är också bra.
Fruktansvärt slut slut efter, jag kände mig helt slut innan också i för sig. Men nu var man helt urvriden. Men det var kul. Hade det inte varit nåt fel på en hade jag nog hållt på med någon annan sport.
Misstänker att jag tränat på som vanligt senaste månaden men inte återhämtat mig.
Inte direkt så man kommer hem från ett pass nu o kan ligga lappa en latte' efter.
Lite orolig för Swimrun som skulle komma förra helgen.
Så vart 3 dagar vila utan nåt, helst vill jag jogga lite lätt dagen innan race men nu vart det totalt vila.
Så var det dags för Stockholm swimrun 3e året i rad med Nikklas på Lördagen.
Kände mig ganska ok. När man kör i par så omöjligt att bägge tar ut exakt lika hårt.
Jag hade snäppet bättre dag och även om det är hårfin skillnad så gör det så mycket om en kör på rött och en annan ligger på orange bara. Jag gick inte så mycket på rött, men mätaren låg precis under. Mitt enda problem var med min mage, lite orolig över formen så hade jag dragit i mig lite för mycket kolhydrater. (Då menar jag inte det som ursäkt att jag dykt ner i kaklådorna hemma.). Men höll mig igenom hyggligt bra, fast det var började bli riktigt tungt på slutet som det ska vara :). Hade hur som helst en skit rolig dag, och längtar till nästa gång. Skämtade under loppet om att jag skulle byta ut Nikklas om vi inte sprang ifrån några och dom titta lite konstigt på oss. Ingen humor.
Söndagen hade jag varit dum nog att dra ihop en lång cykling. Att starta en timme tidigare (kl8) kändes inte lysande just då. Men skrikmaskinerna drar igång kl6 på morgonen endå. Men jävla va stel jag var och ont i huvudet (men kan bero på skumpan efter).
Drog ut på en 100km tur med Johan och Peter från klubben. Måste säga att det fantastiskt härligt ute så tidigt. Lite fuktig luft, inga bilar, mm. Vi körde så jävla jämt att atomuret i Schweiz vart avundsjukt. Mina anklår kollapsa till slut fick snällt ligga längst bak sista milen hem utan att bidra till flocken. Men jätte nöjd rulla hem på prick 100km och 32kmh i snitt. Bara att det tog emot så jävla hårt att sänka en gel idag.
Fick lida sen resten av dagen hemma, jag får inte direkt dra nån powernapp efter.
Men det är ganska självförvållat, är så glad att jag kan fortfarande hålla en hygglig träningsnivå.
Nästa är IM 70.3 (halvironman) i Jönköping.
Jag känner mig kass form, jag kör inte för ta mig runt o ha trevligt. Jag vill komma så fort fram som möjligt och just nu är det lite svårt med 2små tvillingar också att bli snabbare. Så blir full ös medvetslös och så tar man det från där sen. Men har 3 veckor och höll på säga toppa formen men släpa den ur diket och försöka slå lite liv i den. =) Kommer bli grymt hur som helst, stämningen o allt omkring också.
Varit pappa ledig en månad nu. Jag vet inte hur Jessica orkar hon tar fortfarande nätterna också. Det blir en hel del skrik samanlagt på 2st hela dagarna. Plus dom jä**... sockertopparna ska jobba skift.
Imorgon ska jag börja springa med dom varje dag, skulle förra veckan men av livsuppehållande skäll vilade jag, så tar det denna vecka...
Börjar av året gick riktigt bra watt siffrorna gick uppåt farten var bra, men nu gräver jag bara min grop djupare. Jag går ner i källaren men hittar inte ljus knappen.
Börjat simma ute, och känns man aldrig gjort det tidigare, varför är det så varje år. Bara fladdrar omkring i gummidräkten och väntar på få en Trygg Hansa boj i skallen av nån pensionär som glömt brillorna hemma.
Förra veckan (Tisdag) var jag körde en test tävling nere i Bollstanäs (Väsby) och formen visa sig vara lika kasst som jag kände mig. Börja hyperventilera på simningen, så fick ligga fladdra på rygg o hämta andan. Man blir jätte taggad o fortsätta simma sen när alla seglat iväg.
Sen ska jag toffla ur på cykeln. Fick för mig att fel fot var längst fram. Bara att jag alltid haft höger fram sen jag började och för det andra, vafan spelar det för roll jag ska hoppa upp sätta mig på sadeln och sen sätta i fötterna?! Så vart en kort riverdance av olika tekniker att ta mig upp på cykeln.
Blåser på för fullt, watt siffrorna går inte upp men mina lår börjar bli överhettade. Har jag glömt koppla ur parkeringsbromsen eller vad händer. Efter 5km får jag ont i nacken, känns ju lovande för Kalmar bara 185 km till.... Vägen hem efter vändningen (ca 8km) började det kännas lite bättre alla fall, Jag menar nu inte att det kändes bra på nåt sätt men mer jag var inte döende bättre. Typ ur askan i elden i ungen på 200 grader (varmluftsung).
Ska man hitta nåt positivt ur all misär så var det löpning. Lyckades hålla 4.30 tempo igenom.
Samma tempo jag lyckats hålla en halvmara för några år sen. Men 5km är också bra.
Fruktansvärt slut slut efter, jag kände mig helt slut innan också i för sig. Men nu var man helt urvriden. Men det var kul. Hade det inte varit nåt fel på en hade jag nog hållt på med någon annan sport.
Misstänker att jag tränat på som vanligt senaste månaden men inte återhämtat mig.
Inte direkt så man kommer hem från ett pass nu o kan ligga lappa en latte' efter.
Lite orolig för Swimrun som skulle komma förra helgen.
Så vart 3 dagar vila utan nåt, helst vill jag jogga lite lätt dagen innan race men nu vart det totalt vila.
Så var det dags för Stockholm swimrun 3e året i rad med Nikklas på Lördagen.
Kände mig ganska ok. När man kör i par så omöjligt att bägge tar ut exakt lika hårt.
Jag hade snäppet bättre dag och även om det är hårfin skillnad så gör det så mycket om en kör på rött och en annan ligger på orange bara. Jag gick inte så mycket på rött, men mätaren låg precis under. Mitt enda problem var med min mage, lite orolig över formen så hade jag dragit i mig lite för mycket kolhydrater. (Då menar jag inte det som ursäkt att jag dykt ner i kaklådorna hemma.). Men höll mig igenom hyggligt bra, fast det var började bli riktigt tungt på slutet som det ska vara :). Hade hur som helst en skit rolig dag, och längtar till nästa gång. Skämtade under loppet om att jag skulle byta ut Nikklas om vi inte sprang ifrån några och dom titta lite konstigt på oss. Ingen humor.
Jag o Nikklas innan start
Söndagen hade jag varit dum nog att dra ihop en lång cykling. Att starta en timme tidigare (kl8) kändes inte lysande just då. Men skrikmaskinerna drar igång kl6 på morgonen endå. Men jävla va stel jag var och ont i huvudet (men kan bero på skumpan efter).
Drog ut på en 100km tur med Johan och Peter från klubben. Måste säga att det fantastiskt härligt ute så tidigt. Lite fuktig luft, inga bilar, mm. Vi körde så jävla jämt att atomuret i Schweiz vart avundsjukt. Mina anklår kollapsa till slut fick snällt ligga längst bak sista milen hem utan att bidra till flocken. Men jätte nöjd rulla hem på prick 100km och 32kmh i snitt. Bara att det tog emot så jävla hårt att sänka en gel idag.
Tyvärr fick min Gopro en bajsfläck 5 min in på turen.
Fick lida sen resten av dagen hemma, jag får inte direkt dra nån powernapp efter.
Men det är ganska självförvållat, är så glad att jag kan fortfarande hålla en hygglig träningsnivå.
Nästa är IM 70.3 (halvironman) i Jönköping.
Jag känner mig kass form, jag kör inte för ta mig runt o ha trevligt. Jag vill komma så fort fram som möjligt och just nu är det lite svårt med 2små tvillingar också att bli snabbare. Så blir full ös medvetslös och så tar man det från där sen. Men har 3 veckor och höll på säga toppa formen men släpa den ur diket och försöka slå lite liv i den. =) Kommer bli grymt hur som helst, stämningen o allt omkring också.
Varit pappa ledig en månad nu. Jag vet inte hur Jessica orkar hon tar fortfarande nätterna också. Det blir en hel del skrik samanlagt på 2st hela dagarna. Plus dom jä**... sockertopparna ska jobba skift.
Imorgon ska jag börja springa med dom varje dag, skulle förra veckan men av livsuppehållande skäll vilade jag, så tar det denna vecka...
